Eternal
Start / Blödning / Blödningar vid behandling med antikoagulantia – praktiska råd för att stoppa blödningar
Antikoagulantia

Blödningar vid behandling med antikoagulantia – praktiska råd för att stoppa blödningar

Blödningar vid behandling med antikoagulantia – praktiska råd för att stoppa blödningar

För de flesta slutar ett litet skärsår att blöda efter några minuter. Men om du behandlas med antikoagulantia kan samma sår blöda betydligt längre. Det beror på att läkemedlen bromsar blodets koagulering. Oftast räcker enkla första hjälpen-åtgärder för att stoppa blödningen. Här får du veta vilka varningssignaler du inte bör ignorera.

Därför får du antikoagulantia

Blodets förmåga att levra sig är viktig för att stoppa blödningar. Men ibland kan blodet i stället bilda proppar inne i blodkärlen. En blodpropp kan blockera blodflödet och orsaka allvarliga tillstånd.

Du kan få antikoagulantia om du har eller löper ökad risk att få en blodpropp, till exempel vid:

  • Djup ventrombos (DVT) – en blodpropp i en djup ven, oftast i benet.
  • Lungemboli – när en blodpropp fastnar i lungorna och hindrar blodflödet.
  • Förmaksflimmer – en hjärtrytmrubbning som ökar risken för blodproppar och stroke.
  • Stroke – när en blodpropp blockerar blodflödet till hjärnan.

Antikoagulantia, ibland kallade blodförtunnande läkemedel, gör att blodet koagulerar långsammare. Det minskar risken för att nya blodproppar bildas och hjälper till att skydda mot allvarliga komplikationer. För många är behandlingen en viktig del av att förebygga sjukdom och leva ett tryggare liv.

Det finns både tabletter och injicerbara antikoagulantia. Vilken behandling du får beror på din sjukdom, din hälsa i övrigt och din läkares bedömning.

Om du börjar blöda

När du behandlas med antikoagulantia är det normalt att blöda lite längre än vanligt. Du kan till exempel lättare få blåmärken, näsblod eller blödande tandkött. Det betyder inte att behandlingen är fel, men det är bra att veta hur du ska agera om en blödning uppstår.

De flesta mindre blödningar går att stoppa hemma med enkla första hjälpen-åtgärder. Däremot ska du alltid söka vård om blödningen är kraftig, inte går att stoppa eller om du misstänker en inre blödning.

Så stoppar du en mindre blödning

Om du får ett mindre sår kan du oftast stoppa blödningen genom att:

  • Skölja såret med rent vatten eller koksaltlösning (0,9 % NaCl), om det är möjligt.
  • Trycka direkt mot såret med en ren kompress, trasa eller en blodstillande produkt. Håll ett jämnt och fast tryck i 10–15 minuter utan att titta efter om blödningen har stannat.
  • Om blödningen fortsätter, tryck igen i ytterligare 10–15 minuter.
  • Rengör såret om du inte gjorde det från början. Undvik att gnugga och använd inte alkohol eller väteperoxid, eftersom det kan irritera såret och fördröja läkningen.

Om blödningen blir kraftigare eller inte går att stoppa trots ett ordentligt tryck ska du söka vård omedelbart.

Om du får näsblod

Näsblod är en vanlig biverkning vid behandling med antikoagulantia, men går oftast att stoppa hemma.

  • Luta huvudet lätt framåt.
  • Snyt dig försiktigt för att få bort eventuella blodproppar.
  • Kläm ihop den mjuka delen av näsan i cirka 10 minuter utan att släppa taget.
  • För att hjälpa till att stoppa blödningen kan du använda Stop Hémo Vadd, även kallad Stop Hémo blodstillande vadd.
  • Om blödningen inte avtar, blir kraftig eller om du känner dig yr ska du kontakta vården omedelbart.

Stop Hémo – när du behöver hjälpa kroppen att stoppa en blödning

Stop Hémo är en serie blodstillande produkter för mindre blödningar och ytliga sår. Produkterna innehåller kalciumalginat – ett naturligt ämne från sjögräs som länge har använts inom sjukvården för sina blodstillande och sårläkande egenskaper.

När kalciumalginatet kommer i kontakt med blod eller sårvätska bildas en mjuk gel samtidigt som kalciumjoner frigörs. Det hjälper kroppen att bilda en stabil blodpropp och skapar en fuktig miljö som gynnar den naturliga läkningen.

Stop Hémo Vadd (Stop Hémo blodstillande vadd) är avsedd för:

  • näsblod
  • blödningar i munnen
  • efter tandutdragning
  • mindre hudblödningar, till exempel skärsår, skrubbsår och stickställen.

Stop Hémo Spray är avsedd för ytliga hudsår, till exempel skärsår, skrubbsår, rivsår och andra mindre hudskador.

Om du använder Stop Hémo Spray på ett blödande sår ska du därefter trycka med en kompress eller ett förband i 10–15 minuter för att underlätta koaguleringen. Sprayen ska inte användas på slemhinnor eller i ansiktet eftersom den innehåller drivgas.

Läs alltid bruksanvisningen före användning.

När ska du söka vård?

Sök vård omedelbart eller ring 112 om:

  • blödningen är kraftig eller inte går att stoppa
  • du får ett stort eller djupt sår
  • du känner dig ovanligt trött, blek eller yr
  • du märker blod i urinen eller avföringen, kräks blod eller får en plötslig svår huvudvärk.

Minska risken för blödningar

Några enkla vanor kan minska risken för blödningar i vardagen:

  • Använd hjälm och annan skyddsutrustning när det behövs.
  • Ha handskar på dig när du använder verktyg.
  • Var försiktig när du klipper hår och naglar.
  • Använd stadiga skor för att minska risken för skärsår på fötterna.
  • Berätta för vårdpersonal och andra som behöver veta att du behandlas med antikoagulantia.
  • Ha alltid en uppdaterad lista över dina läkemedel lätt tillgänglig.

Om du ofta får blödningar

Om du märker att du blöder oftare än tidigare bör du kontakta din läkare. I vissa fall kan behandlingen behöva ses över.

Undvik läkemedel som kan öka blödningsrisken, till exempel acetylsalicylsyra eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), om de inte har ordinerats av sjukvårdspersonal. Skriv gärna upp när blödningarna uppstår och hur länge de varar. Det kan vara ett värdefullt underlag vid nästa vårdbesök.

Källor:

  1. Blodets koaguleringsrubbningar (hyperkoagulabla tillstånd), https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/16788-blood-clotting-disorders-hypercoagulable-states, åtkomst 15/04/2026.
  2. Antikoagulantia, https://my.clevelandclinic.org/health/treatments/22288-anticoagulants, åtkomst 15/04/2026.

Informationen på denna sida är allmän och ersätter inte medicinsk rådgivning. Sök vård vid osäkerhet.